I måndags förra veckan landade jag på Enafors tågstation i snålblåst och regn. Vi var fyra stycken som skulle ta sig upp till Storulvåns fjällstation för ett allmänt intro för alla som ska jobba i Jämtlandsfjällen. Vi blev hämtade med en liten buss som knappt hade kunnat ta sig fram till stationen på grund av att en stor långtradare hade kört av vägen precis vid infarten. När vi sedan svängde in på vägen upp mot Storulvån mötte vi tre andra bilar med personal som också kört i diket. Det var blankis och vatten på vägbanan och jag satt med hjärtat i halsgropen nästan hela vägen. Tack och lov så hade vi en van chaufför som säkert och väldigt långsamt tog oss hela vägen fram.
Tisdagen och onsdagen var fullpackade med föreläsningar, info om alla fjällstugor och stationer, HLR, fjällvett och brandövningar. Det hela avslutades med ett hejdundrandes kalas på onsdaskvällen. Torsdagen var allmän vilodag men jag tror inte att en enda satt inne och tog det lugnt. Det var ett himla flängade med skateskidor, turskidor, randonee-skidor, löpning, kite-skidning... alla skulle ut och testa all sin utrustning samtidigt! Jag och Zaba tog det lite lugnare och åkte lite på platten bakom stationen.
På fredagen var det dags att packa ihop och packa om för nu skulle vi ut på en tre-dagars tur från Vålådalens fjällstation till Lunndörrstugan och sen tillbaka igen. Totalt blev det väl lite över tre mil på skidor och för mig som är en fullkomlig novis på turskidor var det en utmaning, Jag tackar högre makter för att vädret var såpass fint som det var även om skidföret var ganska kasst. Plusgraderna några dagar tidigare hade lagt ett tjock lager is över snön så all valla skavdes av inom några minuter efter att man kletat på den. Det blev stighudar på, vilket medför sämre glid så solen hann gå ner innan vi siktade Lunndörrstugan som låg så fint i en liten gryta precis på trädgränsen.
Lördagen var en relativt lugn dag som man kunde spendera som man ville. Några passade på att gå topptur på det närliggande Santa, åka in och titta närmare på Lunndörrspasset och jag och några andra tog på oss den digra uppgiften att hugga upp en vak i sjön att användas för ett uppfrisknade dopp under bastubadning. Det var ganska segt jobb med tanke på att isen var cirka en meter tjock.
Bastun kan skymtas i vänstra hörnet.
Här ser vi Johanna och Andreas beväpnade med en något sned isborr och isbila.
På söndagen tog vi skidorna ner till Vålådalens fjällstation igen där vi åt mat och packade in oss i bilarna mot Helags!
Jag fortsätter i nästa inlägg om färden upp mot min hemstation med de passande ledorden:
Kom hit, kom hem.
Över och ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar