Säsongens ände

Nu är säsongen snart slut här på  Helags. 

Kanske är det då dags att i korta drag berätta vad jag gjort. Jag har tänkt en hel del på det men det är ingen enkel förklaring. 

Vi nio som har bott och jobbat här driver ett hotell, vandrarhem, restaurang och butik. Vi har guidade toppturer och fjällrävsturer, vi blir tillfrågade om snöläge, laviner och får agera sjukvårdare när någon skadat sig och brandkår om larmet drar igång. 

Vi är en liten utpost av civilisation i en annars väldigt folktom och bebyggelselös fjällvärld. 

Förutom själva arbetet som fjällvärd har jag har upplevt det mest extrema vädret jag någonsin med storm och orkanvindar när inte kan gå upprätt och nästintill fått krypa sig fram och haft dagar där solen skiner från klarblå himmel och vinden stått helt stilla. 

Jag har sett min första kungsörn och flera fjällvråkar, vi har fjällrävsspår utanför knuten och om man har tur kan man på kvällen höra dem skälla. Jag tror knappt att det finns många arbetsplatser som är så nära naturen som vi är här. 

Det har varit helt fantastiska månader med fjället utanför dörren och de allra finaste kollegorna man kan tänka sig! 

Här är en bild från en exceptionellt fin kväll där vinden endast blåste längst marken och gjorde vågmönster av drevsnön. Man kan även se en liten hund som åmar sig in ena hörnet. 

Många har undrat Zaba påverkats av livet till fjälls. Jag skulle säga att det inte har gjort nån större skillnad på henne förutom att hon har fått åtta nya familjemedlemmar att hålla reda på och en aning större lekyta. 

Mer päls har hon också fått men så hade det nog blivit ändå.

Fridens!